Baklastaren.se

Allt Du behöver veta om den lastmaskin som är grunden till
Volvos världsledande ställning som tillverkare av hjullastare

Besök gärna våra annonsörer:

BA-Trading 

Vikabacken 

Maskinisten

Blinkersarm

15 år

 

Nyheter

Unika bilder av Sven-Olof Larsson, demoförare på LM 218 hos Bröderna Lundbergs. Hans son Roger Larsson har scannat in dem.

Hela historien om Gigantic!

Baklastaren.se fyller 15 år 2017!

Maskinistens baklastarforum är vårt nya forum. Innehållet i det gamla forumet kommer att överföras till det nya.

Två Gigantic bilder från Mikael, bild 1 och bild 2.

Utdrag ur Traktorjournalen nr 13 1959 med bla annonser för KBK och Nordson samt en sammanställning över samtliga hjul- och bandlastare på den svenska marknaden 1959.

En artikel i Gästriklands Tidning om den första Giganticen

 

Peo forskar vidare kring det som kan vara världens första baklastare (se förra uppdateringen). Så här långt: Peo's morfar hette Bertil Wigren. Han drev företaget Kungsfors Grus & Sand, vilket hade två grustag, ett i Järbo och ett i Kungsfors. Bertil hade två bröder (Botvid och Börje), därav artikelns (se förra uppdat.) referens till "bröderna Wigren". "Bil-Berggren" (Fordhandlaren i Sandviken) som från 1948 skulle tillverka Gigantic åt Karl-Erik Wallberg var också verksam i Järbo. Peo's morfar vara bara intresserad av få till en väl fungerande traktor till sina grustag, och därför inte intresserad av patent, serietillverkning mm. Idén till baklastaren kan därför mycket väl ha kommit från Peo's morfar, via Bil-Berggren till Karl-Erik Wallberg. Peo återkommer med mer i denna spännande hitoria om baklastarens ursprung.

Bidrag i form av text eller bilder mottages tacksamt!

www.glappfri.nu

LM 642


Innehåll


Historien

Bröderna Lundberg
Norrböle i Skellefteå föddes bröderna Göran och Birger Lundberg 1915 respektive 1913. De växte upp i en syskonskara på 10 syskon. Birger blev med tiden svetsarlärling och Göran arbetade vid olika mekaniska verkstäder kring Skellefteå. 1945 startade de sin egen smedja i en ladugård på föräldrarnas lantbruk med inriktning på reparationer och produkter för lantbruket.

Personal
Bild tagen 1947 utanför Bröderna Lundbergs smedja. Göran till vänster och Birger till höger i främre raden. Bakre raden är de sex anställda vid denna tid.

En av de första stora uppfiningarna var en hydraulisk lyft till BM 10 traktorn som gjordes i 1500 exemplar, den sk "Skelleftelyften". Man arbetade vidare och tog fram olika varianter av hytter, plogar och frontlastare för jordbrukstraktorer. Från omkring 1950 gjordes ett 50-tal frontlastare för BM 35, Volvo T 31 och Fordson.

BL lastaren
Den ursprungliga idén till baklastaren som koncept kan ha fötts 1946 i Järbo, se historien om Gigantic under
Ovanliga baklastare. Enligt vissa källor fick Bröderna Lundberg idén med att vända på traktorn och montera lastaaggregatet "baktill" från dåvarande gatuchefen i Skellefteå då han såg en av Bröderna Lundbergs frontlastarförsedda traktorer. Det är dock sannolikt så att man kände till baklastare redan innan detta i och med att Gigantic tillverkades redan från 1948. Med lastaren "bak" fick man lättare styrning, bättre manövrerbarhet samt högre brytkrafter. Den första baklastaren på en Fordson traktor tillverkades 1951. Pinjongen hade fått byta sida om kronhjulet varvid man fick de fem framåt växlarna "i rätt riktning". 1951 hade personalstyrkan vuxit till ett dussintal anställda och man flyttade verksamheten till Mullbergets industriområde. Den första verkliga serieproduktionen av baklastare lär vara den Lundbergs gjorde på uppdrag av BM återförsäljaren i i Stockholm, Maskin AB Frej. "FREJAX"-lastaren baserades på BM 35/36 och ca 125 stycken tillverkades innan Lundbergs avbröt samarbetet. 1953 fick man erbjudande om att tillverka Gigantic åt Karl-Erik Wallberg, men Lundbergs avböjde. 1954-56 gjordes baklastare (BL-lastaren = Bröderna Lundberg) på flera fabrikat; Fordson 29 st, Nuffield 8st och Volvo T31 14 st (de sistnämnda betecknade H-10). Innovationerna avlöste varandra, ett mekaniskt snabbfäste 1954-55, parallellföring och dubbelverkande lyftkolvar också 1955.

Vid denna tid var BL lastaren världens första lastmaskin med dessa tre banbrytande funktioner (snabbfäste, parallellföring och dubbelverkande lyftkolvar). Även om Bröderna Lundberg inte "uppfann" baklastaren som koncept så skulle det bli (främst genom samarbetet med BM/Volvo) dem som gjorde lastmaskinen till en världsprodukt.

Ny era
1957 slöt Lundbergs avtal med Bolinder Munktell i Eskilstuna. De tidigare röd/gröna BL lastarna blev nu gula och kallades enbart H-10 då man framgent enbart använde BM traktorer som bas. Utvecklingen gick nu vidare i samarbete med BM och 1961 var det dags för nästa stora steg i, introduktionen av LM 218 (LM = Last Maskin). Under 60-talet flyttades successivt ansvaret för konstruktion, provning och service till BM i Eskilstuna. 1965 hade Lundbergs 300 anställda som tillverkade 2000 lastmaskiner per år. 1969 sålde bröderna verksamheten till Samme Lindmark och Helge Karinen. Man hade då sedan starten 1954 tillverkat närmare 15 000 baklastare i Skellefteå.

1970 och 80-talet
1970 presenterades 621/641. 1971 var tillverkningstakten ca 40 maskiner i veckan, men 1972 sjönk den först till 32,5 per vecka och sedan till 29 per vecka då lagret på färdiga maskiner hade vuxit sig alltför stort (250 maskiner). Man var nu ca 500 anställda, men detta krympte under de följande åren. 1976 påbörjades flytt av vissa delar av verksamheten till området Hedensbyn. Den 10/5 1977 görs den 10 000 LM 621/641 som levereras till Lantmännen i Skellefteå. Våren 1977 görs också den första serieproducerade "BL 341", en egenutvecklad liten ramstyrd redskapsbärare som premiärvisas på Entexpo i april 1977.

Då man 1978 producerat totalt 20 000 baklastare låg tillverkningstakten på 21 maskiner i veckan. Julveckan 1978 säger Volvo BM upp redskapsavtalet med Lundbergs och man har då två år på sig innan man tillverkat det sista redskapet för leverans till VBM. Redan 1976 var det klart att de ramstyrda ersättarna till baklastarna inte skulle komma att produceras i Skellefteå. När så den sista baklastaren, en LM 642 lämnade Lundbergs 1984 så var sagan om baklastaren slut. Man fortsatte samarbetet med Volvo BM några år, bland annat med tillverkning av väghyveln 3500. I maj 1980 så beslutas att flytta all kvarvarande verksamhet till Hedensbyn, bla monteringen av lastmaskinerna. I oktober samma år säljs anläggningen på Mullberget till Skellefteå kommun för 13 miljoner.

När man läser "BL-adet" (Lundbergs personaltidning) från det sena 1970- och tidiga 80-talet slås man av de stora problem som man tydligen brottades med. Man hade av Volvo lovats tillverkning av väghyveln 3500 som ersättare för baklastaren (som man insåg var "dödsdömd") och la ner mycket tid och resurser på detta projekt. Den visade sig dock bli alldeles för dyr för exportmarknaderna och blev därför ett fiasko. Man brottades hela tiden med ett stort lager av baklastare som kostade stora pengar.

I januari 1980 så pågår omförhandlingar med Volvo om det pris Volvo betalar för varje 622/642 vilket låg på 38700 kr per maskin. Betänk att basmaskinen med motor/drivlina/däck kom "färdig" från Volvo, men ändå byggs en hel lastmaskin med ram, hytt, lastare, el, hydraulik mm mm för denna summa. (En ny Volvo 245 GL kostade 1979 49 000 kr). Den 20/1 1982 konstaterar BL-adet med förvåning att man "bara" har 62 st LM 622/642 (både exportmodell och svenska) icke orderlagda och att det därmed är leveranstider på baklastare!

Ägarbyten av företaget duggade tätt och 1980 blev man Lundberg Hymas AB för att sedan 1987 bli Valmet Hymas AB. Man tillverkade nu redskapsbäraren 341, "Lundbergaren", ett egenutvecklat parallellfört lastaggregat till Catepillar 920 samt Hymas grävlastare. Den 18/1 1982 presenteras den vidareutvecklade "Lundbergaren" L342. 1991 omformades verksamheten på nytt. Idag heter företaget återigen Lundberg Hymas och tillverkar "Lundberg 345 T", den senaste kusinen till den en gång så banbrytande baklastaren. Birger Lundberg avled 1982 och brodern Göran 1989.

Källa: Leveranstidningen "Entreprenad", nr 21/98 och 1/99, Bröderna Lundbergs personaltidning "BL-adet" samt protokoll från ledningsgruppen för Bröderna Lundbergs.

Åter till början

Modellöversikt

H10 eller "BL lastaren"
1954 lanserade Bröderna Lundberg sin första maskin under eget namn "BL-lastaren". Anledningen till att Bröderna Lundberg "vänt på steken" var att man med lastaggregatet över de större hjulen öppnade möjligheter till tyngre laster och högre brytkrafter än med en frontlastare. Man fick även en mycket lättmanövrerad maskin med styrhjulen "bak". "BL-lastaren", (senare H10) tillverkades under åren 1954 till 1961 baserad på fyra olika märken av jordbrukstraktorer (från 1957 enbart som BM). Av BM användes först BM 35, som senare ersattes av BM 350 Boxer och i en större variant baserad på BM 55 som senare ersattes av BM 470 Bison. Ofta kallas dessa modeller H10-35, H10-350 och så vidare. Ett fåtal H10-55 tillverkades på specialchassiet "BMS-55" som var standardutrustad med servo, hydrauliska bromsar, hydraulisk koppling och fram-backlåda. Denna "S-modell" hade också stålgjutgods i bakaxelkåpan och mindre drivhjul med gjutna fälgar. Mot slutet av H10 eran, dvs
H10-350 /-470 (Rolf Wikstens 350 maskin på bilden) så infördes det utseende på lastaggreaget som skulle hänga med ända till LM 622/642. Det karaktäriseras av "knäet" för lyftcylindrarnas infästning och "bananen" mellan tiltcylindrarna och tiltstången . Det ursprungliga lastaggregatet på BL och H10 hade två upprättstående "järnvägsrälsar" (balkar) som bas i lastaggregatet. Se mer om BL-lastaren ovan i "Historien".

LM 218
LM 218 kan utan tvekan sägas vara den lastmaskin som haft störst betydelse för Volvos nuvarande ställning som ledande tillverkare av hjullastare. "218" var också ett nytt sätt att namnsätta lastmaskinerna. "2" stod för tvåhjulsdrift och "18" för 1,8 tons lyftkraft till toppläge i 2 meters grusskopa. Denna "standard" användes även på LM 222 och LM 225 (se nedan), men försvann 1966 då LM 620/640/840 introducerades.

LM 218 som lanserades 1961 hade nu antagit den form med sluttande motorhuv som skulle följa baklastarna ända till LM 622/642. Grunden i LM 218 utgjordes av traktorn BM 350 Boxer med dess trecylindriga motor (1113)på 60 hk. Färgen var nu sedan 1957 gul, en färg som ända in i våra dagar utmärker samtliga lastmaskiner från Volvo. Den femväxlade växellådan var kompletterad med fram/back funktion som gjorde att man snabbt kunde skifta mellan körriktningarna. En av de större förändringarna var dock ej synlig från utsidan, den hydrauliska kopplingen "TD" (TwinDisc) fanns som tillval (LM 218 TD), fortfarande kopplad till samma femväxlade växellåda. När BM 350 Boxer ersattes av BM 600 1967 så fick LM 218 följaktligen 600:ans motor 1113A med SIMMS insprutningspump. När modellen lades ned 1970 hade 8328 st LM 218 lämnat Lundbergs i Skellefteå.

LM 222, LM 225
1962 kom LM 222 som en storebror till LM 218. "222" stod för tvåhjulsdrift och 2,2 tons lyftkraft. LM 222 hade fyrcylindrig motor (1114) och baserades på chassit av BM 470 Bison. Gränsen mellan H10-470 och LM 222 är inte tydlig och det verkar finnas två utseenden på LM 222,
dels tidiga som är slående lika H10-470 med synlig motorhuv från jordbrukstraktorn, dels senare med det "nya" utseendet med sluttande huv liksom hos LM 218 (länken visar Niklas Lundgrens LM 222).Maskinen blev inte heller långvarig utan tillverkades endast i 39 exemplar 1962-63. Den större LM 225 ("225" för tvåhjulsdrift och 2,5 tons lyftkraft) hade något längre hjulbas, 110 kg lägre vikt, 330 kg större brytkraft, tryckluftsbromsar (mekaniska på 222:an), högre motoreffekt, hydraulisk koppling TwinDisc och ett utseende som inte längre avslöjade släktskapet till 470 Bison. Karaktäristiskt för LM 225 är den "vinkel" på undersidan av lyftarmarna där lyftcylindern är infäst. 433 st LM 225 producerades 1962-66, samtliga hos underleverantören Renholmens Mekaniska i Renholmen cirka fem mil norr om Skellefteå. Antagligen gjordes även de 39 st LM 222 hos Renholmen varav åtminstone vissa var utrustade med TwinDisc.

LM 422, LM 620/640, LM 840
När kraven under 1960-talet ökade på komfort, bekvämlighet och snabbhet utvecklades tre nya chassin för att möta dessa krav. Redan 1960 hade man börjat titta på nya sätt att lösa kraftöverföringen och introducerat hydraulisk koppling i TD varianterna av LM 218 och LM 225. Vidare måste fyrhjulsdrift möjliggöras och även hänsyn tas till att funktionen måste vara fullvärdig i både stark kyla och värme. Service- och reparationer skulle kunna utföras med enkelhet. Som ett svar på dessa krav presenterades 1966 maskinerna LM 620/640, LM 422 och LM 840. Motorn i 620/640 var den nya 1113A som skulle presenteras i BM 600 nästa år (1967). Alla chassiekopplingar till jordbrukstraktorer var nu borta och de två största nyheterna var fyrhjulsdrift på LM 640 och LM 840 samt en helt ny transmission (utom i LM 422) med en converter och "Power Shift" växellåda med två hastigheter fram och back i kombination med hög/låg vilket ger totalt fyra hastigheter i bägge riktningarna.
En beskrivning över hydraultryck på LM 422/218/620/640/840.

  1. Det minsta chassit LM 422 baserades på komponenter från traktorn BM 400 Buster och använde därför samma trecylindriga Perkins motor. Styraxeln kom från BM 350 och maskinen saknade den converter som återfanns i de andra större maskinerna. 1970 försvann modellen efter 614 tillverkade exemplar.
  2. LM 620 var en förnyad LM 218 med transmissionen och motorn som avgörande skillnad. LM 640 var en fyrhjulsdriven version av LM 620. 6148 st LM 620/640 producerades till och med 1970.
  3. LM 840 byggdes vid BM Volvos fabrik i Arvika och var en sexcylindrig nio tons maskin med D50A motorn. 4074 st LM 840 byggdes under åren 1966 - 1972.

Nummersättningen 620/640/840 anses stå för 6/8=vikt i ton, 2/4=antal drivande hjul och 0="generation/serie" (blev ju sedan 621/641/841 och 622/642). LM 422 passar in på vikt (4 ton) och antal drivande hjul (2), men varför "generation/serie" 2?

LM 621/641, LM 841
1970 presenterades vidareutvecklade modeller av LM 620/620 nu kallade LM 621 och LM 641. LM 422 försvann ur programmet liksom LM 218. Motorn hade nu blivit den fyrcylindriga D42 som introducerats i traktorn BM Volvo 650 samma år. Spakarna och instrumentpanelen i hytten hade bytt sida. 1973 blev BM Volvo istället Volvo BM. 1974 kom nya lagkrav vilket innebar att hytterna breddades med 45 mm på varje sida genom att flytta ut U-balken under hytten. Tisdagen den 5/2 1974 påbörjade Lundbergs monteringen av denna nya breddade maskin. Chassinr 5813 var den första maskinen med bred hytt. 11313 st LM 621/641 tillverkades 1970 - 1978 vilket gör denna modell till den baklastare som tillverkats i flest exemplar. LM 841 efterträdde LM 840 1972. Ytterligare tre år senare fick LM 841 D60 motorn för att sedan läggas ner 1978 efter 2291 tillverkade exemplar.

LM 622/642
Sista kapitlet i historien om baklastaren påbörjas 1979 i och med introduktionen av LM 622 och LM 642. Volvo BM hade redan introducerat den midjestyrda 4300 och för att markera släktskapet gavs samma färgsättning med mattsvarta lastarmar. Redskapsfästet blev gemensamt med de andra lastmaskinerna, senare allmänt kallat "stora-BM" och det föregående "lilla-BM". Övriga förändringar var fördubblad isolering i hytten, tonat glas, dieselpåfyllning baktill, framskärmar som standard och torkare/spolare både fram och bak. 1981 förnyades modellen med introduktionen av D45 motorn. När den sista LM 622/642 tillverkas 1984 har modellen gjorts i 2684 exemplar. Sedan starten 1954 hade otroliga nästan 33000 st baklastare tillverkats varav ca 26 000 st i Skellefteå.

Åter till början

Huvuddata

Maskintyp

Produktnr/ tillverkningsnr

Leveransår

Motor, produktnr/
fabrikat/typ

Transmission,
produktnr/
fabrikat/typ

Axel, bak,
produktnr/
fabrikat/typ

H 10/35

 

1954-1961

11500/VBM/1053

-/VBM/Mek.

-/VBM/Röraxel

H 10/55

 

1954-1961

11800/VBM/1054

-/VBM/Mek.

-/VBM/Massivaxel

H 10/350

 

 

11400/VBM/1113

-/VBM/Mek.

-/VBM/Röraxel

H 10/470

 

 

18010/VBM/1114

-/VBM/Mek.

-/VBM/Massivaxel

218

 

1959-1970

140110(17010)/VBM/1113

-/VBM/Mek.

-/VBM/Röraxel

218 TD

 

1959-1970

14010(17010)/VBM/1113

-/VBM/
Mek. med turboinkoppling

-/VBM/Röraxel

222

 

1962

18010/VBM/1114

-/VBM/Mek.

-/VBM/Massivaxel

225

 

1962-1966

18010/VBM/1114

-/VBM/
Mek. med turboinkoppling

-/VBM/Massivaxel

422

-/2514-23308

1966-1970

-/Perkins/D 913

-/VBM/Mek.

-/VBM/Röraxel

620

 

1965-1970

17012/VBM/1113 A

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

640

 

1965-1970

17012/VBM/1113 A

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

621

36400/-5812
(Chassi/Chassinr)

1970-1973

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

641

36500/-5812
(Chassi/Chassinr)

1970-1973

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

621 1)

36404/5813-
(Chassi/Chassinr)

1973-1978

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

641 1)

36504/5813-
(Chassi/Chassinr)

1973-1978

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

622 2)

36410/-14359

1978-1981

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

642 2)

36510/-14359

1978-1981

16010/VBM/D 42

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

622 2)

36410/14360-14920

1981-1982

16203/VBM/D 45

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

622 2)

36410/14921-

1982-

16206/VBM/D 45B

-/VBM/HT 65

-/VBM/Pendelaxel

642 2)

36510/14360-14920

1981-1982

16203/VBM/D 45

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

642 2)

36510/14921-

1982-

16206/VBM/D 45B

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

840

 

1966-1972

497055/Volvo/D 5 A

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

841

35650/2694
(Chassi/Chassinr)

1972-1975

497064/Volvo/D 50B

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

841

35650/2695

1975-1978

44997556/Volvo/D 60A

-/VBM/HT 65

-/VBM/Driven styraxel

1) Bredare maskin (hytt, spårvidd mm)
2) 622/642 chassinummer

Källa: Volvo Construction Equipment. Tabellen publicerad med tillstånd av Volvo Construction Equipment.


Ytterligare data

 

 

H10/35

H10/55

H10/55S

218

218Td

222

Vikt

kg

5150

6100

6200

5400

5850

7110

Tipplast

kg

1350

1800

2000

2400

2600

3000

Skopvolym

m3

0,6-1,2

0,6-1,2

0,6-1,2

0,6-2,1

0,6-2,1

1,0

Motor

typ

 

 

 

BM

BM

BM

 

 

1053

1054

1054

1113

1113

1114

Motoreffekt (SAE)

hk

43

57

57

63

63

83

Höjd

mm

2400

2420

2400

2540

2540

2485

Bredd

mm

2110

2110

2250

2110

2110

2150

Längd inkl skopa

mm

4810

5030

5250

5130

5350

5625

Däck fram

 

14,3-30/10

16,9-34/10

14-24/16

16,9-30/10

16,9-30/10

16,9-34/14

Däck bak

 

7,50-18/8

8,25-20/10

8,25-20/10

9,00-20/10

9,00-20/10

10,00-20/10

Antal drivhjul

 

2

2

2

2

2

2

Lyfthöjd, skoptapp

mm

3600

3600

3600

3500

3500

4000

Räckvidd, skoptapp

mm

1550

1350

1400

1100

1100

1450

Tillverkningsår

 

1954-61

1954-61

1954-61

1959-70

1959-70

1962

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm

 

 

 

 

1)

2)

 

1) Mekanisk koppling
2) Hydraulisk koppling

 

 

225

620

640

840

422

Vikt

kg

7110

6300

6600

10200

4600

Tipplast

kg

3300

2700

2900

4200

1800

Skopvolym

m3

1

0,7-3,0

0,7-3,0

1,3-4,0

0,5-1,8

Motor

typ

BM

BM

BM

Volvo

Perkins

 

 

1114

1113-ALH

1113-ALH

D5A

D913

Motoreffekt (SAE)

hk

83

69

69

110

47

Höjd

mm

2580

2520

2520

2700

2420

Bredd

mm

2350

2160

2160

2380

2050

Längd inkl skopa

mm

5610

5450

5450

5750

5030

Däck fram

 

16,9-34/10

16,9-30/10

16,9-30/10

15-34/14

14,9-28/10

Däck bak

 

10,00-20/12

9,00-20/10

12,4-24/10

13-24/10

7,50-18/10

Antal drivhjul

 

2

2

4

4

2

Lyfthöjd, skoptapp

mm

3800

3850

3850

3900

3520

Räckvidd, skoptapp

mm

1450

1400

1400

1400

1400

Tillverkningsår

 

1962-66

1965-70

1965-70

1966-72

1967-

 

 

 

 

 

 

 

Anm

 

 

 

 

3)

 

3) Wilma styrning tillv nr 1001-2291/Orbitrol styrning tillv nr 2292-

 

 

621

641

841

621

641

622

642

Vikt

kg

7200

7700

9870

7400

7900

8000

8000

Tipplast

kg

3000

3200

4300

3040

3300

3300

3300

Skopvolym

m3

0,6-3,0

0,9-3,0

1,3-4,0

1,0-3,0

1,0-3,0

1,0-3,5

1,0-3,5

Motor

typ

Volvo BM

Volvo BM

Volvo BM

Volvo BM

Volvo BM

Volvo BM

Volvo BM

 

 

D42

D42

D50B

D42

D42

D42

D42

Motoreffekt (SAE)

hk

80

80

112

80

80

80

80

Höjd

mm

2640

2640

2760

2640

2640

2640

2640

Bredd

mm

2160

2160

2380

2250

2250

2250

2250

Längd inkl skopa

mm

5550

5550

5750

5550

5550

5550

5550

Däck fram

 

16,9-30/14

16,9-30/14

18,4-34/14

16,9-30/14

16,9-30/14

16,9-30/14

16,9-30/14

Däck bak

 

9,00-20/10

12,4-24/14

14,9-24/12

9,00-20/10

12,4-24/12

12,5-20/10

12,4-24/12

Antal drivhjul

 

2

4

4

2

4

2

4

Lyfthöjd, skoptapp

mm

3850

3850

3900

3850

3850

3850

3850

Räckvidd, skoptapp

mm

1400

1400

1400

1400

1400

1400

1400

Tillverkningsår

 

1970-73

1970-78

1972-78

1973-78

1973-78

1978-82

1978-82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm

 

4)

4)

5), a)

6)

6)

b), c)

b), c)

4) Smal hytt
5) Den sk dubbelbromsen infördes tillv nr 1376-
6) Bred hytt
Webmasters kommentarer:
a) Motor Volvo BM D60A från 1975
b) Motor Volvo BM D45 från 1981 och D45B från 1982
c) Tillverkades till 1984

Källa: Yrkesinspektionens rapport: "Baklastaren, En maskin som orsakat många olyckor", Yi- 1-98, Mars 1998

Åter till början

Tillverkningsnummer

Tillverkade baklastare mellan åren 1954 och 1984.

Maskintyp

Tillverkningsnr

År

H10/35

 

1954 - 1961

H10/55

 

1954 - 1961

H10/350

 

1959 - 1961

H10/470

 

1959 - 1961

LM 218

6105 - 9760

1961

 

9761 - 14070

1962

 

14071 - 18875

1963

 

18876 - 24238

1966

 

24239 - 30608

1965

 

30609 - 36752

1966

 

36753 - 39599

1967

 

39600 - 41165

1968 - 1970

 

Antal:

8328 st

LM 620/640

25877 - 34217

1965/66

 

1601 - 1977

1966

 

1978 - 3224

1967

 

3225 - 4420

1968

 

4421 - 5730

1969

 

5731 - 7166

1970

 

Antal:

6148 st

Maskintyp

Tillverkningsnr

År

LM 621/641

1001 - 1322

1970

 

1323 - 2295

1971

 

2296 - 4010

1972

 

4011 - 5745

1973

 

5746 - 7212

1974

 

7213 - 8800

1975

 

8801 - 10416

1976

 

10417 - 11760

1977

 

11761 - 12516

1978

 

12517 - 12870

1978

 

Antal:

11313 st

LM 622/642

12871 - 13815

1979

 

13816 - 14366

1980

 

14367 - 14650

1981

 

14650 - 15065

1982

 

15066 - 15371

1983

 

15372 - 15555

1984

LM 222

 

1962

LM 225

 

1962 - 1966

LM 422

-/2514 - 23308

1966 - 1970

Maskintyp

Tillverkningsnr

År

LM 840

1001 - 1248

1966

 

1249 - 1715

1967

 

1716 - 2295

1968

 

2296 - 3035

1969

 

3036 - 4046

1970

 

4047 - 4948

1971

 

4949 - 5074

1972

 

Antal:

4074 st

LM 841

1001 - 1315

1972

 

1317 - 1857

1973

 

1858 - 2351

1974

 

2352 - 2786

1975

 

2787 - 3022

1976

 

3023 - 3212

1977

 

3213 - 3291

1978

 

Antal:

2291 st

Källa: Volvo Construction Equipment. Tabellen publicerad med tillstånd av Volvo Construction Equipment.


"Lastmaskiner levererade från Bröderna Lundbergs from juni 1954" (tom 4/1 1972 webmaster anm.)

 

Frontlastare

H-10

H-10

 

Nuffield

Fordson M.

Volvo T-31

BM 35

Nuffield

Fordson M.

Volvo T-31

H-10 35

H-10 55

H-10 350

H-10 470

LM-218

LM-222

LM-225

LM-422

LM-620

LM-640

LM-621

LM-641

Total årsprod:

1954

 

 

 

 

3

2

 

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

1955

1

2

6

10

1

10

9

71

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

122

1956

2

2

5

20

4

17

5

154

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

236

1957

 

 

 

2

 

 

 

216

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

245

1958

 

 

 

1

 

 

 

238

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

281

1959

 

 

 

 

 

 

 

154

48

173

10

 

 

 

 

 

 

 

 

385

1960

 

 

 

 

 

 

 

 

 

513

103

 

 

 

 

 

 

 

 

616

1961

 

 

 

 

 

 

 

 

1

535

76

309

 

 

 

 

 

 

 

921

1962

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

1286

34

9

 

 

 

 

 

1344

1963

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1296

5

134

 

 

 

 

 

1435

1964

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1257

 

122

 

 

 

 

 

1379

1965

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1243

 

101

1

116

2

 

 

1463

1966

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

818

 

67

233

643

165

 

 

1926

1967

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

475

 

 

129

531

620

 

 

1755

1968

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

346

 

 

158

499

659

 

 

1662

1969

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

216

 

 

63

756

794

 

 

1829

1970

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

147

 

 

27

537

773

116

150

1750

1971

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

27

41

469

954

1492

Prod. per maskintyp:

3

4

11

33

8

29

14

851

157

1221

204

7394

39

433

611

3109

3054

585

1104

 

Källa: Bröderna Lundbergs personaltidning "BL-adet", nr 1/83


Moderna bilder

Åter till början

Säkerhet

1998 gjorde Yrkesinspektionen (numera Arbetsmiljöinspektionen) i Härnösand en säkerhetsbesiktning av 207 baklastare i Västernorrlands- och Jämtlands län. Resultatet var nedslående. Som ett led i att öka säkerheten vid arbete med dessa maskiner ger rapporten ett antal förslag till förbättringar som kan göras. Rapporten kan också fungera som ett bra underlag för en säkerhetsbesiktning av Din baklastare.

Gör en säkerhetscheck idag, i morgon kan det vara försent!

OBS! Stor Acrobat reader (.pdf) fil, 1,72 Mb!

Yrkesinspektionens rapport: "Baklastaren, En maskin som orsakat många olyckor", Yi- 1-98, Mars 1998

Rapporten publicerad med tillstånd av en av författarna, Gert Persson, Arbetsmiljöinspektionen Härnösand.

Åter till början

På plats i Skellefteå

Platser
Bröderna Lundbergs Mekaniska (grundat 1945) eller kort och gott "Lundbergs" som är det namn under vilket de flesta Skelleftebor känner företaget (uttalas [Lundbäsch] på Skelleftemål) låg ursprungligen i en ladugård på bröderna Göran och Birgers föräldrars lantbruk. Detta lantbruk låg där man idag finner simhallen "
Eddahallen" (Flygfoto).

1951 flyttade man till nybyggda lokaler vid Mullberget bara några hundra meter från den ursprungliga ladugården. Den först byggda verkstaden blev "A" och sedan tillkom "B", "C" och "D" verkstäderna. Den mest grundläggande produktionen av lastaggregaten skede i "A" med borrning, fräsning, kapning mm. I "B" monterades aggregaten på traktorkropparna (som levererats på järnväg från BM i Eskilstuna) och maskinen lackerades. De hyttlösa maskinerna kördes sedan ner via rampen till "D" där hytter och utrustning monterades. I "C" mellanlagrades bland annat traktorkroppar innan de togs in i "B". Lossning av traktorkroppar och lastning av färdiga traktorer skedde på en lastkaj vid den närbelägna järnvägen. Lastmaskiner för export kördes de två milen till Skelleftehamn för lastning på fartyg. Traktorkropparna kördes sommar som vinter "nakna" sträckan från järnvägen till "D" verkstaden. Bröderna Lundberg anlitade ofta underleverantören Renholmens Mekaniska, till exempel byggdes en del H10, samtliga LM 225 och antagligen även LM 222 där. Det sägs att de bakvända traktorkropparna kördes de fem milen (!) enkel väg sommar som vinter från Skellefteå till Renholmen.

flygfotot finns också Holmbom & Hedlund utmärkt, en underleverantör som tillverkade bland annat hytter och redskap (lokalerna på bilden är dock nybyggda). H & H köptes 1976 av ägarna till Bröderna Lundbergs och slogs samman med den övriga tillverkningen.

Efter semestern 1976 påbörjades en flytt av verksamheten till nybyggda lokaler i området Hedensbyn ett par km österut, lokaler där "Lundberg Hymas" huserar än idag. Flytten kom dock att ta många år och först i maj 1980 beslöts att flytta det som då återstod, monteringen av lastmaskinerna, till Hedensbyn. I oktober 1980 köper Skellefteå Kommun hela anläggningen på Mullberget för 13 Msek.

Fotnot: Vid fotograferingen av ovanstående bilder i februari 2003 påträffades inom några hundra meters radie från Mullberget inte mindre än tre representanter för baklastartillverkningen i Skellefteå. En LM 218, en LM 620 och en LM 621.

Åter till början

Vanliga frågor

Jag vill köpa en baklastare/skopa/kranarm mm, var hittar jag en?

Flest omsätts på Blocket. Prova även MaskinNet och Mascus.

Nya redskap: ABL, Hammars verkstad, Norje Smidesfabrik, RF System, XYZ Trading, Drivex, Ytterviks Prototypverkstad, UFO, Siljum Mekan, Kils Maskin, Lundbergs Smedja och WLT Dalstorp 0321-605 89. Samtliga marknadsför huvudsakligen redskap med "Stora BM" fäste, men de flesta kan på beställning montera "Lilla BM".

Var hittar jag reservdelar till min baklastare?

Renoverar Twin Disc convertrar gör bland annat AJ Trans AB i Ljungby, 0372-887 19. BA Trading har också renoverade convertrar.

Glappa lyftarmsleder? glappfri.nu har nya tappar/bussningar. Svenska Expander AB eller Hjobulten gör expanderbultar.
Martinssons Mekaniska gör ett svarvverktyg för slitna tapphål.

Var hittar jag instruktionsböcker, verkstadshandböcker och reservdelskataloger?

Traktorbogen.dk, kopior på instruktionsböcker mm, välj "bm volvo" i sökfältet på sidan http://www.traktorbogen.dk
Olssons I Ellös är svensk återförsäljare för Traktobogen.

Hur ser prisbilden på baklastare ut?

Det är alltid svårt att ge generella prisråd då priset i första hand är kopplat till maskinens skick.

Näst efter skicket följer priset hur attraktiv maskinen är. Nyare är bättre än äldre, bred hytt dyrare än smal, fyrhjulsdrift dyrare än tvåhjuls dito, fyrcylindring/lättare traktor attraktivare än sexcylindring/tyngre (jmf LM 641/841-640/840), converter dyrare än växellåda (jmf LM 218 & 218TD). Sen är det naturligtvis individuellt hur man rankar dessa egenskaper mot varandra, för "vanlig" snöröjning på plan mark kanske bred hytt är viktigare än fyhjulsdrift?

Om man ska försöka sig på en gradering av BM baklastarnas prisranking (+ moms) för justa maskiner så skulle den se ut ungefär så här. Baseras till stor del på de maskiner som bjuds ut på Blocket.

Dyrast/attraktivast: LM 642 (begärda priser ofta runt 100 000 kr för fina ex. LM 622 är mycket sällsynt och därför svår att sällsynt så där vet jag inte.)
Nr 2: LM 641 med bred hytt (60-100 000 kr)
Nr 3: LM 841, betydligt ovanligare än LM 840 (60-80 000 kr)
Nr 4. LM 641 med smal hytt (50-70 000 kr)
Nr 5. LM 621 med bred hytt (50-70 000 kr)
Nr 6. LM 640 (40-60 000 kr)
Nr 7. LM 840, vanligaste baklastaren på Blocket (40-60 000 kr)
Nr 8. LM 621 med smal hytt (40-60 000 kr)
Nr 9. LM 620/218 (30-50 00 kr)
Nr 10. Övriga; dvs H10, LM 222/225/422 (?-40 000 kr)

När det gäller för-/nackdelar i relation till midjestyrt så är det även detta rätt personligt. Det negativa man ofta hör om baklastare är svårigheten att ta sig in i hytten (över lastarmar och redskap), trång hytt (speciellt den smala) och osmidig i förhållande till midjestyrd. På pluskontot att den är rejält byggd, har bra sikt (i alla fall framåt) och saknar midja som blir glapp (jmf midjestyrd). Personligen så tycker jag att en av de största fördelarn är att sitta "i lastaggregatet" vilket ger en oslagbar överblick över redskapet. 841:an är i relation till sina mindre "kusiner" större och starkare, men också osmidigare, tyngre och drar mer bränsle.

Viktigaste på en beg baklastare;
1. Converter. Det ska vara "klipp", dvs maskinen ska "svara" på gasen på ett bra sätt. På maskiner med enbart varningslampa för oljetrycket i convertern, kolla att den lyser vid på slagen tändning. Converter är dyr att renovera och central för funktionen på maskinen.
2. Motor: Kolla kompression/startvillighet/vatten i olja (dåliga fodertätningar på D42 ej ovanligt, en affär på 30-40 000 att helrenovera motorn) /vitrök (spridarhylsor/toppackning/skev topp) mm. Bra D42 motorer (621/641/622/642) är eftersökta idag, så en maskin med kass motor har ett mycket begränsat värde.
3. Lastaggregatet: kolla glapp, hydraulik funktion/läckage/pumpljud.
.
.
.
.
.
99. Längst ner på listan kommer ny lackering. Ofta gjort på maskiner till salu, tyvärr oftast för att ta bort fokus från dåliga konvertrar, glapp i lastarmar och rostiga hytter. Relativt enkelt och billigt att göra på en i övrigt OK maskin.

Vilken olja ska det vara i convertern (hydraultransmissionen)?

Det ska enligt Volvo och alla oljebolag vara en "rak" SAE 10W olja, t.ex Agrol "Turbo 10W" eller OKQ8 "Q8 T 400 10W". Alltså INTE den ATF olja som rekommenderas i gamla instruktionsböcker.

Vad göra med en dålig hydraulpump i min LM 621/641?

Hydraulpumpar av kugghjulstyp och speciellt de som jobbar med så låga tryck som i baklastare (115 bar på LM 621/641) har mycket lång livslängd. Då pumpen inte längre orkar lyfta aggregatet vid tomgångsvarv på motorn så är det dags att åtgärda pumpen. Oljud ("lagerljud") som förstärks genom att pumpen är monterad i ramen kan komma från knutkorsen i drivaxeln till pumpen, kolla dessa i så fall.

Originalpumpen av fabrikat Hamworthy Hydreco, typ P2A2116L3B2A hade reservdelsnummer 6620865 hos Volvo. Ersättaren hos Swecon (11704531) från David Brown (se nedan) kostar 26 774 kr + moms (vintern 2017)...

Det finns en licenstillverkad Hamworthy "2116 kopia" från det polska företaget Warynski.

Kuriosa: Engelska Hamworthy som från 1954 samarbetade med Amerikanska Hydreco köptes 1983 upp av Englandsbaserade David Brown Hydraulics (ja - traktortillverkaren som sålde av traktortillverkningen 1972), som i sin tur ingår i Amerikanska Textron koncernen där även Hydreco finns.

Däck?

Observera att samtliga baklastare ska ha stort antal lager ("PR, "PLY") i de främre däcken. "Vanliga" traktordäck kan ha t.ex ha 6 lager, men däck till en baklastare bör ha 14 lager pga av de stora tyngder som ska bäras. Ett vanligt däck som ofta standardmonterades redan på LM 218 på 60-talet (och ända till 1984 på LM 622/642) var GoodYear Industrial Suregrip i 16.9-30. Detta däck tillverkas fortfarande. T.ex Petlas, Mitas och Malhotra är något billigare alternativ som också finns i 16.9-30/14 lagers. Pris ca 5000 kr + moms (vintern -17). Styrdäcken på tvåhjulsdrivna ska i de flesta fall vara lastbilsdäck av dimension 9.00-20. Det är en svår dimension att hitta i dessa dagar, men även här kan Barum/Alliance och liknande vara ett alternativ. Både 10.00x20 och 11.00x20 kan också användas, men räkna med att de kan ta emot ramen vid fullt stryutslag. Fyrhjulsdrivan 640/641 har 12.4 x 24 på styraxeln. 840/841 har dimension 18.4-34 på de stora hjulen och 14.9 x 24 på stryhjulen.

Åter till början


Ovanliga baklastare

Utöver de baklastare som tillverkades av Bröderna Lundberg/BM Volvo fanns ett antal andra lastmaskiner på samma koncept. Alla bidrag i form av text och bilder välkomnas. Många har det gemensamt att de använde traktorer från BM/Volvo som bas.

Allround
Baklastaren Allround Original 1200 byggdes i Mölndal på 1950-talet med BM 35 som bas. .

Bray/Weatherill
Se
denna sida!

Carman
I Lindesberg gjordes modell 1000 1962-66 i 75 exemplar och modell 1315 1963-66 i 10 exemplar.
Data på Carman 1000

Andreas Lindqvist har en
Carman 1000. Han är intresserad av att skapa ett register över dessa maskiner. Kontakta honom på hesche@swipnet.se om Du har en Carman.

Chaseside Loadmaster
Bilden visar en
Chaseside Loadmaster 600 tillverkad av Chaseside Engineering Ltd. i England någon gång 1955-58. Lastaren är baserad på en Fordson Major bakaxel och växellåda, och försedd med en Perkins 4-cyl diesel, med omvänd rotationsriktning jämfört med standard Fordson motorn, för att kompensera att chassiet är bakvänt. Hytten är placerad i bak, över motorn, vilket bidrar till det udda (fula) utseendet. Chaseside hade några storsäljande modeller med linmanövrerade traktorlastare under 30- och 40-talen, också dessa var baserade på Fordson traktorer. Chaseside köptes upp av JCB i slutet av 60-talet. Lastaren på bilden ägs av Johan i Kristinehamn som gärna kommer i kontakt med någon som vet mer om denna udda maskin. Ytterligare en bild av hans maskin i snösvängen.

FOCO
Företaget Fabriks AB Forslund & Co (FOCO) hade verksamhet bland annat i Skellefteå där man tilverkade lastbilskranar och tippar. Ägaren Johan Forslund var även ägare till ett flertal Volvoåterförsäljare i Norr- och Västerbotten. Han trodde sig kunna nyttja dessa återförsäljare för att sälja baklastare. Genom kontakter med Birger Lundberg köptes 1955 en BL-lastare och utifrån denna konstruerades sedan "FOCO 55", en baklastare till utseende snarlik BL-lastaren baserad på BM 55, dock med annorlunda lastarstativ, oljetank och motvikt. Tillverkningen pågick bara under två år till 1957 då BM inte längre ville leverera traktorer (avtal hade då slutits med Bröderna Lundberg). Ett tiotal FOCO 55 ska ha tillverkats, någon kanske i Skellefteå och resterande vid Foco i Gävle.

GELSTED
Danska Gelsted Maskinfabrik tillverkade under tidigt 1960-tal cirka 20 st baklastare som bland annat marknadsfördes som "RIMAS SUPERLÆSSER - Type Gelsted". RIMAS var en av återförsäljarna. Basen var Fordson Major och hytt saknades! Källa Dansk Veteran Traktor Klub.

Gigantic
Företagaren Karl-Erik Wallberg (se KBK ovan) ritade redan 1948 en baklastare som tillverkades genom fordhandlaren Bil-Berggren i Sandvikens försorg. Denna lastare baserad på Fordson chassie kallades "Gigantic". Denna
bild från Niklas kan vara just en sådan. En artikel (2011-02-17) om maskinen i Gästriklands Tidning.

Modell "HD" tillverkades 1948-55 i 100 exemplar. Wallbergs företag gjorde lastaggregat, hydraulcylindrar och hydraulpumpar. Tillverkningen i Järbo utanför Sandviken flyttade senare till Gävle, men återvände till Järbo när samarbetet med Wallberg upphörde ca 1953. Tillverkningen av Gigantic lastare fortsatte dock till 1978. Modell "G18" tillverkades 1955-64 i 250 exemplar. "Senare" modeller var fyrhjulsdrivna Gigantic F20 (350 exemplar 1958-64) och fyrhjulsdrivna F30 (100 exemplar 1966-74).

Sannolik bakgrund till Gigantic: Redan 1946 kan bröderna Wigren i Järbo ha byggt världens första baklastare, se artikel. Bertil Wigren drev företaget Kungsfors Grus & Sand, vilket hade två grustag, ett i Järbo och ett i Kungsfors. Bertil hade två bröder (Botvid och Börje), därav artikelns referens till "bröderna Wigren". Bil-Berggren som från 1948 skulle tillverka Gigantic åt Karl-Erik Wallberg var också verksam i Järbo. Bertil Wigren vara bara intresserad av få till en väl fungerande traktor till sina grustag, och därför inte intresserad av patent, serietillverkning mm. Idén till baklastaren kan därför mycket väl ha kommit från Peo's morfar, via Bil-Berggren till Karl-Erik Wallberg.

Igge
Med start 1955 i Iggesund gjordes modell "Grizzly" i 180 exemplar fram till 1970. Två bilder (
1, 2) av Mikael Petterssons maskin.

KBK
Kar-Erik Wallberg (se ovan) tillfrågade Bröderna Lundberg om samarbete efter det att hans avtal med Bil-Berggren gått ut, men de avböjde. Han startade då Renholmens Mekaniska och fortsatte tllverkningen där med produktnamnet KBK på lastarna. Karl-Eriks brorson, John Wallberg har gjort en site om KBK-lastarna,
www.kbk.zoomin.se.Även Dan Månsson sida om BM's bensin-/fotogentraktorer. har mer information om KBK. Den sista KBK lastaren var av modell "Mammut" och tillverkades 1964 hos Norba i Blomstermåla. Producerade modeller var "CE" i 9 exemplar 1955-60, "KBK" i 180 exemplar 1953-62 och "Mammut" i 7 exemplar 1962-64.

Bilder från Bosse Holmqvist, Byske;

Maskinveteranerna i Piteå har en KBK från 1952 (och även en mycket fin LM 218).

Karl-Åke Häggmans ombyggda KBK.

Stefans mycket tidiga KBK (kanske 1951) byggd på Fordson Major E27N.

Landsverk
Med start 1961 tillverkade Landsverk hjullastare med Scania motorer som närmast kan liknas vid ramstela baklastare, dock med samma hjuldimension fram och bak. På grund av konkurrens från smidigare ramstyda lastare lades tillverkningen ned 1969 efter bara 136 tillverkade lastare. Man gjorde 1967 även 5 st ramstyrda gruvlastare på försök till LKAB i Kiruna, men ordern gick till Caterpillar. Bilder och mer info på siten
Landsverk (klicka på "Hjullastare").

Mannys
Mannys i Kristinehamn som är mest kända för sina konverteringar av BM-traktorer till tandemtraktorer (2 kopplade efter varandra) lär i ett exemplar ha gjort en baklastare på BM55, se bild i tidningen TRAKTOR nr 2 2009.

MF 356
Magnus som själv har en MF 356 vet att de fanns med två olika dieselmotorer och även en variant med bensinmotor. Troligen tillverkades de 1965-69 och vissa (de flesta?) levererades
utan hytt (som bilden från Peter Schmidt visar)! Magnus MF 356 har följande data:

Motor: Perkins AD4 203, 58 hk
Transmission: 2 vxl + hög/låg
Fram/back med pedaler
Converter

Hasse har också en 356:a. Han tipsar om att reservdelskatalog och verkstadshandbok kan köpas via Internet från USA på www.ssbtractor.com. Hasse kan även hjälpa till med övriga frågor angående MF 356. Maila webmaster (mailadress längst ned på sidan) för Hasses mailadress.

Broschyr MF 356 (pdf)

Bild på MF 356 finns hos även hos Traktordelar.nu.

Nordson
5 stycken baklastare producerade i Luleå 1963.

Polytrac
Byggd av Bischoff-Werke i Recklinghausen-Västtyskland. Med start 1953 för modellerna HL 1000/HW 1000 som följdes av HL 1200, 1500 och 2000 tillverkades dessa lastmaskiner som närmast kan beskrivas som baklastare. 1970 lades tillverkningen ner. Länge misstänktes att någon av dessa skapelser aldrig importerats till Sverige, men nu (jan 2009) har det dykt upp ett exemplar i Jämtland. Denna maskin är försett med Klippan hytt. Bild
1 , 2 och 3. Läs mer om Polytrac (på tyska) på Thomas Kocherscheidt's sida om Polytrac.

Relløm lasteren
En norsk baklastare tillverkad av Scløsser og Møller i Trondheim. Exemplaret på
bilden är baserad på en Fordson Power Major och tillverkad 1960. Lyftkraft 1800 kg. Fanns även baserad på BM 350. Tack Geir för bilden på din maskin. Även denna maskin kan vara en Relløm, då baserad på Ford 5000 och försedd med converter. Tack till Tony för bilden.

SL
SL står för "Sandviken -lastare" och modellen "SL-35" tillverkades i 100 exemplar 1952-54, "SL-55" i 600 exemplar 1955-58 och "Fighter" i 500 exemplar 1952-62.
Bilden visar Rickard Sundströms SL-55. Bilder också på Mikaels SL55, bild 1 och bild 2.

SL-35/55 har välvt hyttak och lyftarmarna är infästa mitt på redskapsfästet, inte i nederkant som på en BM.

Skandinav
Endast en tillverkad fyrhjulsdriven baklastare tillverkad 1957.

Skänninge
Bara en enda av modell "350" tillverkad 1961.

T-lastaren
10 stycken tillverkade baklastare 1959.

Tracnik
Finsk baklastare tillverkad i Borgå av Fiskars, kanske även Aug. Eklöf AB i samma stad. Har sett en variant tillverakd ca 1965 baserad på BM 470 Bison.

Nathor/Thornag
I Kimstad konstruerade 1952 entreprenören Nils Thorild ett lastaggregat som byggde på samma princip som ett höjdgrävaraggregat på en grävmaskin. Detta monterades av en mekanisk verkstad på chassin från BM, IH och GMV och blev "Nathor" lastaren. Modellerna "TL85" (46 exemplar 1953-56) och "N 50" (1 exemplar 1958) tillverkades innan Thorild startade egen tillverkning och döpte om lastarna till Thornag. Thornag gjordes i modellerna "B 100" (33 exemplar 1956-69) och "G 70" (2 exemplar 1963).

Källa: Tidningen Nostalgia, nummer 6 2002, Lars von Rosens artikelserie om udda baklastare i tidningen Traktor Power samt bidrag från ägare till dessa ovanliga varianter.

Åter till början

Länkar

Åter till början

Kontakt

Mail address
Mail

Web address
http://www.baklastaren.se

Åter till början

På webben sedan 2002-11-20

Källor: Leveranstidningen "Entreprenad", Volvo Construction Equipment, Yrkesinspektionen, instruktionsböcker, reservdelskataloger, broschyrer
Copyright ©:
Mail